jag vet att du kommer att tycka att den här texten är patetisk men ärligt talat så bryr jag mig inte längre vad du tycker. jag har följt så mycket för dig, bara dig och det ända jag får tillbaka är skit, bara massa skit. nu orkar jag inte längre och säger ifrån, den här gången kommer jag inte att göra så som du säger, utan jag ska följa min väg även om jag måste säga att tiden med dig är underbar och tack för den tiden. jag kan få tårar när som helst men helt vill jag inte att dom ska komma ut, du är inte värd någonting från mig. jag tycker att jag har vart som en hund som har vart bakom dig hela tiden, stöttat dig. du ringer och är ledsen och självklart så hjälper jag dig, men sen innan du lägger på så säger du, aja hejdå och lägger på luren ? tycker du att det är okej ? jag får inte ens ett tack av dig efter allt jag har sagt till dig. öga mot öga har jag sagt att du är underbar, att du är allt för mig du betyder allt för mig och att jag grät när vi va osams, och det ända du gjorde va att du började skratta, vet du en sak ? du krossade mig till miljontals bitar då, jag vart så ledsen inombords. det ända jag kunde göra va att le på utsidan men du ska veta att jag grät på insidan. jag har det ganska enkelt med att lita på personer och släppa in dom till mitt liv, men efter det som hände med dig så tvekar jag bara hela tiden, jag har svårt för det nu. du har gjort mig till den dåligaste människan i mitt liv, du har gjort så att jag bara gör dumma saker, saker som jag inte ville göra som jag fick skuldkänslor efter av. du förstår inte hur mycket du betydde för mig, du visste inte det just därför trodde du att du kunde leka med mig, som om jag bara vore en liten docka som inte betydde någonting. kalla mig inte falsk för det är inte jag som är det utan du !